Djurrödsbäcken har Öllestorps mosse som ursprungskälla, vilken under äldre stenåldern var en liten insjö. Denna sjö började växa igen och för att bli mosse för omkring 5 000 år sedan. Bäcken flyter från mossen genom norra delen av Knutstorps by och fortsätter in i Håkanköp i östlig riktning. Sedan svänger den söderut och flyter genom Helgestad och Djurröd för att i söder i Forshult utmynna i Vramsån, Gärds härads färdväg under stenåldern. Därför har vi högsta punkten i norr och det är Stjärnekull, vilken höjdsträckning når 120 meter över havsytan. Vid Djurröds kyrka är höjden 92 meter och i sydligaste delen av församlingen i Årröd nere vid Vramsån är höjden 46 meter över havsytan. Från norr till söder har vi en höjdskillnad på 74 meter, men då marken sluttar jämnt utan höjdsträckningar har ån ett ganska lugnt lopp även om det på några ställen finns mindre fall. Här har i gamla tider funnits mjölkvarnar s.k skvaltkvarnar eller skvattor. Enligt kvarnkommissionens rapport på 1600-talet fanns det elva kvarnar. Ett par något större än skvattorna fanns förr i kyrkbyn. Den ena låg i bäcken strax innan den korsar Djurröds byväg och den andra låg på Ebbelunds ägor. År 1912 rätades och rensades bäcken genom byn. Då fann man en silverpenning från Karl XI:s tid i kvarnfallet.
Att bäcken har befolkats av både näck och bäckahäst är inget att förundra sig över eftersom den i hela sitt slingrande lopp flyter genom trolsk lövskog, och vid bäckens stränder växer mängder av blommor och buskar. Bland annat kan man finna flenört, topplösa och videört. Inte heller får vi missa pestilensroten eller pestskråp, som den oftast kallas.